Måndag till fredag, fem dagar, hade jag magflunsa. Den är fortfarande inte helt över nu på den 6e dagen men jag mår betydligt bättre. väldigt syndd bara att jag missade en vecka som hade kunnat vara riktogt bra.
När vi kom hem från biarritz i söndags kväll så hade jag massor med energi och planer men allt sket sig, literally, på natten till måndag. vi hade planerat att åka upp i bergen för att åka skidor en dag och eftersom jag fyller år så skulle det bli lite firande med.
Vi åkte upp i bergen men det blev ingen skidåkning av. I onsdags när vi var där så var det perfekt väder: 20 cm nysnö och solsken. istället för att dra på mig en snowboard så gick vi omkring nere i dalen och tog en lunch. Sen åkte vi hem. Jag hade feber.
Bergen har gett mig mersmak dock. jag hittade en karta på turistkontoret som visade olika cykel-leder. De visar vägen till slingor med 1400m klättring och utförsåkning. Det finns riktigt balla dagsturer man kan ta.
Födelsedagen blev också katastrof. vi gick till "le berry", en bistro som serverar mycket god mat. jag hade träffat doktorn samma dag och han hade gett mig stränga order att inte äta något avancerat med såser och likande. jag åt såser och likande. efter det mådde jag skit. jag mådde faktiskt skit hela dagen och funderade på att ställa in men gjorde det inte eftersom min flickvän hade ordnat med allt och det vore synd att inte ta tillvara på det. det värsta är att jag smittade åtminstånde en gäst. det känns inte ok.
Just det, jag var ju hos doktorn. att gå till doktorn här skiljer sig från sverige. För det första så är de billigare och för det andra (och det här gillar jag nå djävulskt) så behöver man inte övertyga dem om att man är sjuk. Hos alla läkare jag har besökt (såvitt jag kan minnas) i sverige så har jag alltidbehövt övertala dem om att jag faktiskt behöver hjälp. Det har känts som en rättegång.
Jag brukar förbereda mig genom att kolla på nätet för vad jag kan ha och memorera symptomen. sen när man möter dem måste man stå på sig och inte vika sig en tum när de föreslår att man ska hem och vila för att det kanske blir bättre sen. Den enda funktionen Läkare har (i alla fall de på vårdcentralen) är att stå mellan mig och min medicin. De vill inte kosta länet för mycket pengar och därför tycker det att ipren kan nog bota det jag har, oavsett vad det är, det blir billigare så. Allra billigast blir det ifall patienten bara går hem och dör utan att göra så mycket väsen av sig.
Läkare på svenska vårdcentraler är hemska och genuint elaka.
Annat är det i frankrike. Tydligen så kan man likna deras vårdsystem som ett oändligt djupt hål där lastbillar med pengar kommer och står på kö för att tippa. Läkaren började med att göra en allmän undersökning på mig. han kollade blodtryck, puls, andning, allt! Detta har inte hänt i sverige sedan jag var liten och mamma tog mig till läkaren för den årliga undersökningen. Sen skrev han utan knussel ut ett recept på 4 mediciner.
Medicinerna kostade ca 200 kr, i sverige hade de kostat 200 kr styck! dessutom får de tillbaka de mesta av kostnade för mediciner via sin "social security" så i verkligheten kostar den bara ett tiotal kronor för en fransman.
Ett par positiva punkter som avslutning: jag har slutat röka, eller rättare sagt så har jag inte rökt sen i söndags vilket är ganska fräsht. Jag håller på att vänja mig av från kaffe, inte druckit det på 3 dagar. tydeligen tar det 5 dagar att avvänja sig så ta i trä att jag ska må bättre snart. Jag tror jag även har gått ner i vikt. Att bara äta lite ris i 5+ dagar gör att man tappar lite.
Imorgon fyller jag 27 år. Hoppas på ett bra år, mitt 25e år var nog det bästa i mitt liv och det 26e var inte långt efter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar